Luciafirandet.

När vi kom till förskolan igår, efter en del stress, så visade det sig att dom skulle vara inne istället för ute.
Så det var bara att klä av barnet utstyrsel och FÖRSIKTIGT ta av glittret runt magen som jag knytit fast.
Ta av overallen och fleece kläderna under och på med allt igen. Stressigt!
Eftersom jag hade köpte ett lucialinne som var större så vart de alldeles för långt utan overaller och kläder under.
A såg då massor med klädnypor och började sätta upp klänningen så hon inte skulle snubbla.
Efter en del om och men så var hon klar! Super söt liten tärna!
 
 
Luciatåget kom, Nova hade sagt att hon skulle minsann sjunga JÄTTE HÖÖÖÖÖGT,
men när hon väl stod där så vart hon nog lite blyg och stod mest med ett stort leende och tittade på oss.
Men sjöng, det gjorde hon då och då :)
Såg på A att han var så stolt, såg att han stod och beundrade henne med ett leende hela tiden.
Han sa sen att han nästan vart lite tårögd.
Och jag var självklart också superstolt över henne. Hon var så fin och hon var så lycklig.
Hon hade väntat och längtat till det här ögonblicket som bara den.
 
Min mamma kunde tyvärr inte komma ifrån jobbet,
men hon hade mig och A, och hennes farföräldrar kom också.  
 
Får alltid en klump i magen när det är sånna här saker på dagis. Hennes pappa ska ju vara där.
Min mamma berättade att Nova hade sagt att på lucian så skulle det vara jätte många mammor och pappor.
Lilla lilla gumman.
Men jag tror att hennes pappa var närvarande på sitt sätt och såg sin dotter vara så stolt och vacker.
 
 
 
Nova på väg hem
 
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback