Vem är du?

Jag vill börja följa nya bloggar, just nu följer jag bara två. Berätta gärna för mig om du har någon blogg och vad den handlar om :)

Sen är jag rätt så nyfiken på vilka det är som läser min blogg? Statistiken har skjutit i höjden! Är du en gammal eller ny läsare? Berätta gärna :)


» Emeli

Jag är en gammal trogen läsare :) började läsa din blogg när du väntade Nova. Våra döttrar är nästan lika gamla.

Jag har en blogg, men tyvärr uppdateras den inte så mycket just nu för det är så fullt upp med jobb och annat.

Svar: Gud så roligt med en trogen läsare :) Vad heter din blogg? Kanske snubblat in på den någon gång :)
Mikaela Sandlund

2012-11-17 // 21:50:34
» Moa

Hej! råkade trilla in på din blogg när jag såg den på fb sidan,
Jag har en blogg som du gärna få läsa! jag har en dotter som är två (föddes den 20/10-2010)

2012-11-19 // 21:27:40

följer dig!! <3

Svar: :D det visste jag inte <3
Mikaela Sandlund

2012-11-19 // 21:37:31

Hej starka fina människa!
Fick tipset via en vän till mig om din blogg.
Har själv levt ensam med mina barn i 8 år,efter att deras pappa gick bort.
Min yngsta var då strax fyllda 8 år,nästa 10 och äldsta hade precis fyllt 12,så alla var under tonåren.
Tuffa,men så lärorika år,har alltid haft en öppen dialog med mina barn om allt gällande deras pappa.Inga hemligheter och inget hymlande :) Har med tiden sett och upplevt att mina barn har växt upp till bra individer,inte bara tack vare mig,kanske mest tacka vare ett bra nätvärk och en bra omgivning.Kommer att fortsätta att läsa vidare på din blogg.Ha en fin tisdag! Kram Sari

Svar: Hej! Jag beklagar, du är också en stark människa och mamma!


Man trodde ju aldrig i sin vildaste fantasi att sitt barn skulle förlora sin pappa så tidigt.Men även fast den här tiden som gått varit extremt jobbig så finns det en glöd som gör att man inte tappar hoppet och det är Nova.


Jag har också varit väldigt öppen om allting med Nova. Hon var ju bara 3 år men gud vad barn kan förstå så bra vid den åldern, det trodde jag aldrig. Hon fick se sin pappa på begravningen (jag vägrade hela tiden tills vi väl var på begravningen). Hon vinkade, sa hej då och sen berättade hon för mig : Ja, mamma..nu ska pappa ner i marken och vi ska kasta sand och sen kasta blomma på pappa. Sen dess vet hon, ska vi till pappa så går vi till kyrkogården.


När hon blir äldre kommer jag förklara för henne och försöka ge henne en uppfattning om honom. Jag håller på och skriver en minnesbok till henne som hon kommer få när hon är äldre där hon får reda på hur vi hade det, hur han var som person, minnen osv.


Har du någon blogg? Kramar!
Mikaela Sandlund

2012-11-20 // 08:40:29

Hej igen!
Vet att minnen gör att ditt barn kommer få en fin bild av sin far,han finns kvar hos henne tack vare det,och att du håller det vid liv.Viktigt för hennes framtid och din också.Du är ung och har hela livet framför dig :) Jag träffade en kille efter att jag hade varit ensam i 5 år,hade bestämt mig för att vara ensam med barnen(vi var en hel familj utan nån annan) ville inte involvera någon i deras liv,som eventuellt skulle försvinna framöver,mina barn undrade flr ggr varför jag inte var som alla andra mammor och träffade nån?Men kände att vi behövde få vara för oss själva....men sen av en slump så träffade jag Jonas och blev blixtförälskad <3 vilket jag inte trodde skulle hända mig.Vi är gifta idag,och han flyttade ner från Dalarna och är den Bästa fejk pappan till mina barn,en viktig vuxen som finns i deras liv.Nu är mina äldsta barn "vuxna" men det är lika viktigt!Hoppas att du och Nova också kommer ha det en dag i ert liv :). Jag har ingen "blogg",har funderat många ggr på att starta en,men det har stannat vid en fundering.Önskar dig/er allt gott i livet framöver.Det är inga roliga erfarenheter vi har varit med om,men livet lär och formar oss <3
Ha det bäst! Kram Sari

2012-11-20 // 18:24:17

jag är en rätt så ny läsare . du inspererar verkligen och du va lika gammal när du blev gravid som jag är nu. så det är extra roligt att läsa då :)

2012-11-23 // 17:53:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback