Grattis till dig i himlen <3

Idag fyller Novas pappa 25 år, men firar den gör han i himmelriket.
Hjärtat har brustit många gånger idag och tårarna tränger bakom ögonlocken hela tiden.
Men det jag tror, är att han firar den med massor paket, massor med god mat och hans favoritmusik.

 
Lite tidigare idag mötte jag upp hans familj och Nova vid graven.
Nova åkte hem till dem igår och kommer hem imorgon igen.
Saknar henne så mycket!


Hans familj hade skottat bort all snö vid graven och gjort så fint.
Kunde inte hålla emot tårarna.
Det gör så förbannat oerhört ont!!
 
 
 

GRATTIS Jonathan på din 25 års dag.
Du är så saknad <3

Samtal om pappas födelsedag.

 
Jag: På lördag fyller pappa år hjärtat.
Nova: Ja, ska vi hämta pappa då?
Jag: Nej gumman det går ju inte, men man kan gå till pappas grav och tända ljus och köpa blomma till pappa.
Nova: Nej, vi kan köpa tröja till pappa, en tröja pappa vill ha. Vi kan lägga den på gräset.

sorg

Novas pappas födelsedag närmar sig med stormsteg.
22 december.
Kan fortfarande hela hans personnummer (även sista siffrorna) .
Jag undrar om det fortfarande existerar eller om det är borta lika mycket som honom.
22 december.
Jag brukade säga åt honom kvällen innan att han inte fick gå upp ur sängen.
Så han låg där drygt en timme och stirrade medans jag sprang ner i köket och gjorde en födelsedagstårta.
Sen kom jag sjungandes in och han fick blåsa ut ljusen och äta tårta som frukost.
22 december
Då fyller han 25 år.
Inte enns 3 hela år fick han se våran dotter växa upp.
Inte enns halva sitt liv fick han leva.
22 december
25 år....
 
 
 
 
 
 

sååå skööönt!

Jag känner en sån otroligt stor lättnad nu.
Har grubblat några dagar nu över Novas lyckohalsband i silver som hon fick av sin pappa på sin 1års dag.
Jag vet att han tog med sig det när han flyttade hem igen, men sen har jag ställt mig frågorna - 
Vart kan han ha lagt de? Kan de ha försvunnit? Vet hans föräldrar om vart det är? osv.
Jag menar, det är det enda hon har efter sin pappa, som hon kan bära hela sitt liv.
 
Jag hade tänkt frågat hans föräldrar när dom skulle komma och hämta upp Nova nästa helg
men jag kunde inte hålla mig, så jag skicka ett meddelande på FB till hans syster och hon skulle kolla upp de med sina föräldrar. 
Novas pappas föräldrar pratar inte jätte mycket svenska, dom förstår och kan prata men det är lite lättare att ta lite "längre" saker med hans syster eller bröder, om ni förstår?     
 
Hon ringde upp mig för en stund sen, och Novas farmor har halsbandet i säkert förvar!
Novas pappa hade sagt att hon skulle ta hand om de tills hon vart äldre!! Åhh...!! Vilken lättnad!
Och vart ännu mer glad, för hon sa att dom hade även saker som han hade köpt i Chile till Nova.
Bl.a sneakers, hello kitty armband, tröjor osv.
Lyckan är total!
 
Såhär ser halsbandet ut. Det är ingraverat Nova och hennes födelsedatum, eller datumet hon fick de på (hennes 1årsdag). Kommer inte riktigt ihåg exakt. Ett lyckohalsband hon kan bära, ett halsband hennes far gav henne för att bringa lycka. Så fint!  
 
 
 

Pussar pappa hejdå.

 
En bild säger mer än tusen ord <3

spanska

Man märker att Nova snappat upp mer och mer ord på spanska, mycket är nog tack vare att hon fortfarande bor med sina farföräldrar varannan helg.
När Novas pappa gick bort så tyckte jag det var självklart att hon fortfarande skulle få vara där, hon har ju ändå växt upp med dom och bott där sen hon var plutt. Dem är en del av hennes liv.
 
Det hon lärt sig på sista tiden (som jag hört henne säga här hemma):
 
mjölk
hem
chokladpudding
vatten
skor
juice
mitt hjärta
och så räknar hon lite.
Säkert missat något, men det är ju så kul att följa hennes utverkling i språket!
 

Klappar och julafton

 
Innan jag ska hämta Nova vid 15.00 så ska jag springa ner till Lekia och kolla julklappar.
Vet inte om man tjänar på att köpa i stadens leksaksaffärer eller om man ska beställa?
 
I jul kommer de nog bli som alla andra förra jular, fast då utan hennes pappa :( Hon kommer vara hos mig till på eftermiddagen och vi kommer ha litet eget julfirande med paket och lite julgott som jag hade tänkt baka, sen skjutsar vi henne till hennes farmor och farfar (där hennes pappa bodde) och så stannar hon där till dagen efter. Varför hon inte är med mig hela julafton är pga att vi firar inte lika stort längre. Det är bara mamma, hennes kille och jag. När hon har firat hos sin pappa så har hon typ 9 kusiner där och mor/farbröder med massa mat och ståhej. Jag tror det är roligare för henne, nu när hon är liten iallefall.
 
 
 
 
 
 

<3


orkar snart inte..

blir påmind om honom varje dag som går. jag ber inte till gud, för det funkar bara inte! för om gud var god skulle han väl inte ta honom ifrån oss och låta min dotter leva i sorg?! jag ber till JONATHAN, min dotters pappa. att jag ska orka. EN DAG I TAGET. varje dag är en kamp. Min dotter leker med sin pappa, på sitt sätt. Hon spelar musik på sin keyboard medans korten från begravningen står på bordet bredvid, "jag ska spela för pappa" säger hon. hon tar en extra tugga för pappa. hon slår in pappa korten i "paket" med sina filtar och ett paket är till dockan, ett till henne och ett till mig. hon tittar på lejonkungen, om och om igen, och hon vill bara se delen där Simbas pappa dör... jag försöker vara stark, så jag ber till JONATHAN!

<3 <3 <3


planering av begravning

Jag och Nova ska hem till Jonathan idag. Han bodde med sina föräldrar och vi kommer planera begravningen där idag. Jag har så ont i magen. Nova kommer förmodligen leta efter sin pappa och det känns som det kommer bli kaotiskt. Att komma hem till Jonathan och att han inte är där. Bara hans rum. Hans rum med hans saker och hans lukt. Älskade, älskade Jonathan. Vi har så mycket frågor, men inga svar. Vad hände den där kvällen/natten? Allt är så jävla konstigt och obehagligt.


Kom tillbaka till oss! Jag har ingen ork med någonting men jag måste kämpa, för våran älskade dotters skull.


<3 vila i frid älskade du.

Ja, jag vet att jag bara uppdaterar typ 1 gång om året. Men just nu känner jag för att skriva här, och helt ärligt så bryr jag mig inte om ifall någon läser eller inte. Jag känner att jag MÅSTE skriva av mig.

Jonathan, älskade Jonathan. Novas underbara pappa lämnade livet på jorden väldigt hastigt nu den 4 mars 2012. Dom tror att det var någon gång mellan klockan 09.30 - 11.30. Jag kan fortfarande inte förstå. Det här är något som man inte tänker på när man får ett barn, att man måste begrava barnets pappa och försöka få barnet att förstå att pappa inte kommer komma tillbaka något mer. Det är det värsta som kan hända. Jag var på ett kris-möte igår om hur jag ska gå tillväga med Nova. Hur jag ska förklara för henne, för det är så jävla svårt. Hur..HUR talar man om att pappa är borta föralltid? Hon är så liten, men ändå förstår hon så mycket. Hon märker ju på sin mamma att något är fel, för mamma gråter hela tiden och så fort pappas namn nämns så bryter mamma ihop och gråter ännu mer. Hon verkar förstå att det är något som har hänt sin pappa. Hon ropade på honom i sömnen inatt. Jag hörde hur gnällde lite och sen ropade hon: Pappa!, jag sprang dit men när jag öppnade dörren så låg hon och sov. Jag är tacksam för att förskolan ställer upp så himla mycket. När jag berättade för dom vad som hänt så ringde dom runt och fixade så jag kunde komma och prata med någon. Poliserna som knackade på den där hemska söndagen gav ingen information om vart jag kunde vända mig om jag behövde prata. Jag tycker dom borde gjort de för det är ju faktist ett barn inblandat.
Jag gick in på bloggen för att läsa tillbaka och kolla ifall det fanns bilder på Jonathan som jag missat, och nu är jag SÅ jävla glad och tacksam att jag startade en blogg.

Vila i frid fina fina du. Du kommer föralltid att finnas i våra hjärtan och jag lovar dig att jag kommer göra allt för att Nova inte ska glömma dig och vilken underbar pappa du var. Du valde fel vägar i livet och du kunde inte komma tillbaka på rätt väg igen :'( Jag hoppas till djupet av mitt hjärta att du inte led när du försvann från oss.. 

<3 <3 <3